Studenter tycker till

För ett antal månader sedan pratade jag webbtrender med en del kollegor (bland andra Erik Sellström) och några webbkonsulter som vi anlitat i projektet för det nya universitetets webb. Vi diskuterade om den sociala webben, och vad ett nytt universitet skulle kunna göra för att applicera den sociala webbens principer på sin verksamhet online.

Dynamisk användning av populära sajters innehåll kom på tal. Vi kommer knyta artiklar i Wikipedia till relevanta sidor hos oss, för att erbjuda mervärde. Läser man om Kalmar stad på vår sajt, så ska man kunna läsa vidare i Wikipedia. Man ska kunna hitta populära Kalmarbilder från Flickr, länktips genom delicio.us, ja ni förstår tanken.

En annan sak som kom upp i diskussionen var betygsättning. Studenter ska kunna betygsätta program, kurser, till och med föreläsare. Denna funktion är förstås inte helt utan kontrovers. Vad kommer facken att tycka om detta, ur arbetsmiljösynpunkt? Hur hanterar vi negativa kommentarer? Hur balanserar vi detta med vårt ansvar som statlig myndighet?

Det är inga lätta frågor för två organisationer i universitetsvärlden. Hursomhelst kom vi fram till att det vore bra om vi kunde erbjuda denna betygs- och kommentarsfunktion på vår nya webbsajt. Vi kom också fram till att det förmodligen skulle vara svårt att övertyga alla beslutande instanser, men att vi skulle försöka. Och diskussionen avslutades med ett konstaterande:

Gör vi inte detta själva så kommer fristående utvärderingssajter för studenter garanterat att dyka upp.

StudenterTyckerTill.se lanserades, enligt egen utsago, i augusti 2008. Jag blev tipsad om sajten för ett par dagar sedan, och det verkar som att de precis kommit igång, för att listningen av program och kurser kompletteras varje dag. Prisjakt, Pricerunner, Kelkoo och liknande sajter finns för konsumentbranschen, nu finns även en sajt där man kan hitta ”den bästa utbildningen”. Jag kommer följa utvecklingen med intresse, och tipsa våra studenter att de numera publikt kan utvärdera sin tillvaro vid Högskolan i Kalmar.

I medierna: SMP, SVD1, SVD2

Läs även andra bloggares åsikter om Utbildning, Skola, Kunskap, Sociala medier

Dags att återvända till vardagen..

Som ni kanske märkt bloggade jag en del om händelserna i Aten den senaste tiden. Min blogg har egentligen ett helt annat fokus, men jag kände att webbtrender blev oviktiga i jämförelse med det som hände i Grekland. Nu försöker jag smått återvända till mina ”vanliga” bloggämnen. Lärdomen från rapporteringen om kravallerna, om jag skulle göra en koppling till webben, är trots allt att sociala medier än en gång visar sig starka och framförallt snabba i jämförelse med traditionella medier. Bloggar, Twitter, och självständiga onlinetidningar ger ofta en annorlunda bild, ofta mycket närmare människorna som lever mitt i händelserna.

Något annat som kom upp i diskussioner med kollegor, men också på Jaiku, är att det behövs personer som kan ta del av nyhetsrapporteringen på originalspråket, annars blir nyhetsbyråerna en alldeles för ensidig gatekeeper. Jag märkte hur mycket intresse det fanns för alternativa källor, för min blogg exploderade i besökarantal när jag rapporterade från grekiska bloggar och nyhetsmedier. Tack till alla som uppmuntrat mig att fortsätta.

Nu försöker jag som sagt återvända till bloggens fokusområde, och hoppas att jag så småningom lyckas hitta en lagom bred/smal nisch inom den oändligt stora webben..

Läs även andra bloggares åsikter om Sociala medier, Medier, Jaiku, Twitter, Grekland, Kravaller

Utvecklingen i Aten de senaste timmarna

Jag hade hoppats att kravallerna och upploppen skulle avta efter Alexandros begravning. Igår morse var jag med i P4 Kalmar och kommenterade kort läget i Aten. Begravningen igår gick lugnt till, särskilt då Alexandros föräldrar hade bett om detta. Upploppen eskalerade dock under dagen och kravallerna fortsatte.

De flesta källorna jag följer är på grekiska, men jag länkar ändå för att det finns bilder, videomaterial och sist men inte minst finns ganska bra översättningsfunktioner att ta till. Här följer en sammanställning av rapporteringen från olika fronter:

Landet kommer troligen att försättas i undantagstillstånd om situationen inte förbättrats till imorgon, torsdag. Möjligen kommer förstärkningar att inkallas från Frankrike och Storbrittanien. Undantagstillståndet innebär bland annat att offentliga samlingar som inte godkänts av polisen är förbjudna. På torsdag kommer regeringen också ta ställning till om att eventuellt häva det skydd som finns på universitetsområdena så att polisen har rätt att komma in. Detta efter att det har konstaterats att universitetslaboratorierna används för tillverkning av molotovs.

Universiteten i Aten och Thessaloniki som båda ockuperas av studenter, har gått ut med varsin kommuniké med sin ståndpunkt.

Polisens fortsatta agerande har väckt starka reaktioner. Det finns video- och bildmaterial som visar poliser som skjuter i luften utan att vara i livsfara, och även poliser som riktar sina pistoler framåt, och inte uppåt. Detta väcker starka reaktioner då man förstås direkt associerar till den 16-åriga pojkens död, och omständigheterna kring den. Några timmar efter Alexandros begravning skjöt poliser ett femtontal gånger med sina pistoler i sammandrabbningar i Paleo Faliro. Hylsor hittades på gatan.

Bildbevis finns också på poliser som samarbetar med vissa skumma grupper, poliser som maskerar sig och deltar i upploppen och som attackerar demonstranter ”inifrån” för att skapa panik och skingra massorna. Många vittnesmål om att poliser provocerar och vandaliserar för att spä på missnöjet.

Premiärministern Karamanlis räddade Champions League-matchen i Aten, i hopp om att en vinst för Panathinaikos skulle förbättra atmosfären i staden. Jag undrar om det överhuvudtaget hade någon effekt att Panathinaikos vann med 1-0.

Utvecklingen av händelserna i Grekland går att följa på Twitter. Wikipedia har en artikel om kravallerna i Aten. DN rapporterar med högsta prio. SVD också, om än lite längre ner på sin etta. Aftonbladet har även kontakt med en svensk student som är i Aten just nu. På Flickr finns många bilder från händelserna sen lördagen. Här är bilder från Thessaloniki när ungdomar ger rosor till poliser i specialstyrkan.

Läs även andra bloggares åsikter om grekland, aten, kravaller, sociala medier

Grekland i lågor

Läget i Aten har gjort om min blogg till en rapportering av grekiska medier. Detta är ingen politisk blogg, jag har inga politiska preferenser. Jag är uppriktigt ledsen över vad som händer i landet där jag har mina rötter, och jag känner mig manad att berätta vad som händer. Tänk om allt var frid och fröjd, och jag fortsatte lyfta upp webbtrender och andra intressanta webbigheter.. Känns för trivialt just nu bara.

Jag pratade med släkt och vänner som bor i centrala Aten, och de berättar att det känns som att de är mitt i ett krig. Jag läser i grekisk media att läget har åter förvärrats. Många fler byggnader i centrala Aten står i lågor, och det ser inte ut att avta. I hela landet har demonstrationståg och kravaller uppstått, och i många fall har polisstationer varit ändamål för skadegörelse och attacker.

Rapporteringen sker på olika nivåer. Alla medier, oavsett kanal, är i stort sett dedikerade detta ämne. Youtube är fyllt med videoklipp från ögonvittnen och från TV. Bloggar ger sin bild av vad som händer, oftast väldigt subjektivt men på helt annat sätt, nära händelserna. En blogg vid namn Mr. Taper TV streamar live ett eget program, där man pratar om händelserna, de senaste utvecklingarna och visar filmer som de spelat in precis efter söndagens kravaller. En annan blogg har bilder från Olof Palmes gata i Aten.

En blogg visar upp bilder på tårgas vars bäst-föredatum har passerat, och konstaterar att gammal gas används mot demonstranterna. Jag vet inte hur stor roll detta spelar i praktiken, men formuleringen lyder: Utgången… demokrati.

Flera Facebookgrupper startades till Alexis Grigoropoulos minne. Den största har drygt 76 000 medlemmar i skrivande stund.

I forumet Polytexnio, som är döpt efter universitetet som står som symbol för 1973 års kravaller i Aten, förs förstås diskussioner kring det aktuella läget i landet. Många minns dessa kravaller och drar paralleller med de senaste dagarnas händelseutveckling.

Jag såg nyss en bild som förmodligen föreställer polismannen som är häktad för dödskjutningen. Ärligt talat, det gick plötsligt upp för mig; jag tycker så synd om honom. Vem vet hur detta hände? Vad som än hände måste det kännas ytterst plågsamt för en trebarnsfar att ha en 16-årig pojkes liv på sitt samvete.

Nu är jag trött. Hoppas att allt är över imorgon bitti.

Läs även andra bloggares åsikter om grekland, aten, kravaller, sociala medier

Kravaller

Jag är otroligt upprörd, arg och ledsen.

I lördags mördades en 16-årig pojke, Alexis Grigoropoulos, av en polis i Aten. Folket har reagerat och det har resulterat i omfattande kravaller i Aten och i ett tiotal andra städer runtom i landet. Medierna rapporterar för fullt, men jag blir ännu mer upprörd när jag läser hur DN återger den officiella, vinklade bilden. För någon som inte förstår grekiska är det lätt att tro på den versionen, men har man följt grekisk media så inser man att sanningen är en annan.

Ελάτε τσογλάνια να εξηγηθούμε! Kom hit era skitungar så ska vi göra upp!
– Polisens ord innan dödskjutningen

På Youtube finns en video som togs under skottögonblicket, man ser inte vad som händer, men man kan höra skotten. Det finns också ett antal vittnesmål från människor som gick förbi just när skotten avlossades, och alla berättar en helt annan historia än den som officiellt presenteras av DN, Aftonbladet. SVD är mer objektiv i sin rapportering men nämner inte alls orsaken till dödskjutningen.

Polisens officiella uttalande är att en polisbil attackerades av ett 30-tal demonstranter, varvid en polis försökte försvara sig genom att skjuta tre skott. För er som inte förstår grekiska sammanfattar jag ögonvittnenas uttalanden på svenska.

Ögonvittnen säger att de såg två poliser gå ut ur patrullbilen och att de växlade hårda ord och svordomar med några ungdomar. ”Kom hit era skitungar så ska vi göra upp” sägs en av poliserna ha skrikit. Då kom några från klungan närmare och svor och skrek åt poliserna, som efter några muntliga turer svarade med att skjuta tre skott mot ungdomarna. Ögonvittnena är eniga om att polisen som sköt, siktade och hade för uppsåt att skjuta mot ungdomarna och inte bara för att varna. De talar om att han riktade pistolen och avlossade flera skott, eftersom det första inte träffade.

Jag vet att det ”bara” handlar om en person som dött, och att det händer mycket värre saker i världen. Men jag kan inte hjälpa att detta känns mycket närmare, mycket obehagligare. Jag älskar Aten, jag har tillbringat många somrar där, jag har gått på de gatorna som jag ser förstörda och i brand på bilderna i tidningarna. I somras fick jag dessutom uppleva denna konstiga känsla som uppstår när man är i centrala Aten, man hör helikoptrar i luften, man ser folk som flyr från centrum med svullna ögon, man känner hur tårgasen sticker starkt i ögonen, näsan och halsen, man ser små arméer av polisens specialstyrkor som väntar order eller jagar demonstranter. Det är inte så angenäma minnen. Särskilt inte när någon nu dött i onödan i samma sammanhang.

För att inte svälja mediernas ensidiga rapportering av detta finns ett antal alternativa källor. På Independent Media Center rapporterar vanligt folk som har sett och varit med i demonstrationerna och kravallerna. Det finns en del information på engelska och många kommentarer på grekiska. Det finns också mycket bilder från medverkande och förbipasserande, bilder som har en annan autenticitet än de bilder som publiceras av vanlig media.

Bilder från indymedia.org

Läs även andra bloggares åsikter om grekland, aten, kravaller, sociala medier

Twitter vs. Jaiku

Gemensam topp för Mumbai och Twitter

Hittills har jag varit ytterst tveksam till den mikroblogghysteri som råder, och som dessutom blossat upp efter Mumbaibombningarna som så detaljerat rapporterades genom korta kvittringar från olyckliga närvarande fåglar… eh, olycksfåglar.

Vad finns det för nytta med mikrobloggar, och är det någonting för mig? Ja, eller är det kanske något för dig?

Jag är tveksam av två orsaker:

1. Behöver jag verkligen läsa att min kompis Andreas står och väntar i kön till korvkiosken?
2. Fyller de dedikerade mikrobloggsajterna nån funktion när det går att göra samma sak på Facebook, som dessutom alla mina kompisar har?

Vad vet jag, kanske är det den senaste tidens publicitet som fått mig att överväga min ståndpunkt än en gång. Jag bestämde mig nämligen för att prova Twitter, trots min tveksamhet. Idag, två dagar senare, börjar jag fundera om Jaiku kanske passar mig bättre. Jag har en känsla att de flesta som mikrobloggar i Sverige faktiskt använder Jaiku. Ibland får jag en känsla att mediesverige använder Jaiku som ett eget diskussionsforum för diverse ämnen.

Nu väntar jag på en inbjudan till Jaiku (trodde att jag skapat ett konto för längesen, men det verkar inte gå att återställa lösenordet) så att jag kan jämföra och se vilken av de två sajterna som funkar bäst.

Vad säger ni som provat båda?

SEB har fattat sociala medier

Vad har företag som lyckats på internet gemensamt? Det har insett att man måste våga för att lyckas. Våga släppa ifrån sig makten till sina besökare och kunder. Våga låta sin målgrupp ta över rodret och styra lite.

Det förklarar varför saker som viral marknadskommunikation fungerar så bra. Varför användargenererat material har blivit större och större de senaste åren. Varför det är en bra idé att låta användarna betygsätta och kommentera.

SEB har startat ett community för internationell handel, där intresserade kan diskutera, utbyta erfarenheter och knyta kontakter. Det är gratis, och kravet som ställs är att man representerar ett företag. Det som är intressant är bankens inställning till risken för negativ kritik. Initiativtagaren Lars Millberg säger till Computer Sweden:

”Innan vi drog igång diskuterade vi vad som skulle hända om någon skriver kritiskt om oss eller våra tjänster. Slutsatsen blev att kritik snarare är viktig än farlig för banken. Om inte vi gör vårt jobb kan det dyka upp diskussion och kritik. Men då kan vi använda kritiken och förbättra oss.”

Det är precis en sån inställning som behövs för att lyckats med internetsatsningar. Öppna upp, våga och bjud in målgruppen!

På Högskolan i Kalmar håller vi, tillsammans med Växjö Universitet, på att planera och bygga en sajt för Linnéuniversitetet, och i det arbetet funderar vi mycket över hur vi ska låta studenter, blivande studenter och andra målgrupper få större inflytande. Ska man kunna kommentera kurser och program? Tagga upp sidor enligt egna preferenser? Vi funderar på att ta in bilder från Flickr, fakta från Wikipedia, filmer från Youtube, favoriter från delicious.. ja ni förstår poängen – användargenererat material.

Under våren 2009 kommer sajten lanseras i en tidig form samtidigt som den utvecklas vidare. Håll ögonen öppna för Sveriges modernaste universitetssajt!